Kattkollektivet

Låt mig tipsa om något smältande gott. Bregottkakor. Eller om du vill, smörkakor. Himmelskt goda och eftersom de är så små kan man ju ta två. Jag minns när min pappa frågade mig om jag inte kunde baka smörkakor till honom. Det här var säkert mer än 15 år sedan nu men jag kommer ihåg när jag bakade dem för första gången i min pappas kök. Och jag fortsätter att göra dem.  Nygräddade Bregott kakor som praktiskt talat smälter i munnen 300 gram Bregott 1 1/2 strösocker 2 1/2 majsstärkelse 3 1/2 vetemjöl 1 tsk bakpulver Du bakar ihop allt och klickar i dem i små formar. Sedan in i ugnen i 15 minuter på 200 °. Vi ses nästa gång!

Jag tror jag blivit väldigt stressad med de här veterinärbesöken för jag får sådan ångest varje gång jag ska fara dit. Det kan säkert ha med den gången när Grå var en liten kattunge och det blev ett akut besök till Anicura i Jönköping. Värsta jag varit med om och vill verkligen inte behöva åka dit igen. Jag kan säkert dra den historien en annan gång. Men idag fokuserar jag mest på Lillan. Jag kunde lämna in ett prov till labbet idag och bara några timmar senare ringde veterinären upp mig. Inga bakterier syntes men några kristaller fans det, dock sa hon att det kunde bero på om provet suttit en stund så kan det ha bildats på den tiden. Jag ska i vilket fall hålla koll på henne och ge kuren ut med Metacam. Lilltjejen blir ju helt slö av medicinen så hon sover mest på min stol under skrivbordet. Så idag var en ganska jobbig dag med ångest, men allt som skulle göras blev gjort och jag kunde ta en liten tupplur på eftermiddagen. Så ja nu är i alla fall den nya granen pyntad och nästan all j...

Mitt i all flyttstök har Lilla Lillan fått svårigheter med att kissa. Hon spenderar några minuter i lådan för att kissa och inte är det mycket. Så när jag såg en liten röd pöl på golvet igår blev det till att boka tid hos veterinären, tur var väl det att de hade en tid ledig idag åt henne. Man får ju ont i hjärtat när hon skriker i samband med toabesöken. Inte ska det göra ont att kissa. Så idag gick hon självmant in i buren och satt alldeles stilla och tyst(!) under hela bilfärden till veterinären. Vi fick komma in i ett undersökningsrum och veterinären kom strax in efter och gjorde det dem brukar, lyssna känna och väga.  Ögon som stora tefat! Hela 3,4 kilo väger hon! Så hon hade gått upp några hekto sedan förra besöket i alla fall. Men hon uppvisade tecken på att det var stress som gjort att hon mår som hon gör och fick medicin att ta hemma. Även ett urinprov kit köptes så att labbet kan undersöka så att det faktiskt är stress och inte någon allvarligare infektion. Jag är i alla ...